2009-05-16

Intel ISEF second award!!

Nu är det dags för den stora avslutningsceremonin, ’Grand Awards Ceremony’. Det är utan tvekan bland det storslagnaste i ceremoniväg både jag och Adam sett. Jag kan nog inte ens försöka beskriva. Priserna på ISEF delas ut efter kategori som ’best of category’, ’first -’, ’second -’, ’third -’ och ’fourth place awards’. Omkring 250 av de ca 1200 projekten får någon typ av pris. Ceremonin kommer vara i nästan tre timmar. Mitt projekt ligger under kategorin ’behavioural science’.

Den stora prisutdelningen är igång. Spänningen är så tät att man nästan kan ta på den. Man börjar med fjärndepriserna. Talare och pristagare kallas kontinuerligt upp på scenen till pampig musik och imponerande ljuseffekter. Varje vinnare ropas upp utifrån land och namn för att sedan gå upp på scenen och tas emot av publikens jubel. Spänningen ökar i takt med att vi klättrar på prisstegen.

Det är nu dags för ’second place awards’. Endast ett femtiotal vinnare bland de 1500 deltagarna återstår. Första kategori ut är som vanligt ’Animal Sciences’, tre vinnare ropas upp och tas emot på scenen av åskådarnas jubel. Nästa kategori är ’Behavioural and Social Sciences’, två vinnare läses upp innan följande dånar ut ur högtalarna ”… and from Goeteborg, Sweden: Philippe Klintefelt Collet”. Jag hinner dock inte höra hälften av det, utan fumlar bland de hysteriska skriken runt omkring mig med att resa mig upp och ta mig fram mot scenen. Jag trampar upp på rampen och tas emot av mannen och en kvinnan som håller i prisutdelningen samtidigt som jag på den skärmen bakom scenen ser två gigantiska kopior av mig själv gåendes över scenytan.

Det är första gången jag får en ordentlig överblick över folkhavet. Helt otroligt. Det faktum att jag står framför 1500 av världens absolut smartaste ungdomar känns helt sagolikt. Tv-kameror filmar oss och framför scenen står fotografer och fotograferar oss för allt vad tygeln håller. Jag växlar några ord med tjejen som står bredvid mig, men står mest i förundran och tittar ut över myllret.

När andrapristagarna ropats upp och tagits emot på scenen leds vi av en man i svart kostym in bakom scenen där vi får medaljer och ytterligare gratulationer.

Jag hittar tillbaka till min plats i publiken och njuter av de sista ~30 minuterna av ceremonin. Vilka till största del består av utdelning av de sista priserna, tal, jubel och komfettiregn.

2 sek. efter ceremonins slut. Det är mycket folk.

Ett ’second award’ innebär att man, utöver att bli en officiell vinnare, får en planet uppakallad efter sig samt en prissumma på 1500 dollar. Detta blir, med 2008 inräknat, andra gången på över 10 år (någonsin?) som någon svensk får pris i ISEF. Sjukt roligt! Det känns fantastiskt att få belöning för allt hårt arbete. Nu ska jag, Adam och Alex ut och fira :)


6 kommentarer:

Ann sa...

Jag säger grattis igen. Vansinnigt roligt. Kram

Daniel Langkilde sa...

Det här inlägget är den bästa reklam FUF kan få!

Supergrattis Philippe, vi är stolta över dig här hemma!

Gilbert sa...

Åter igen vill jag gratulera dig...

Din blogg är mycket intressant. Jag tog också friheten att gratulera de andra.

Bisous / Kram

Unknown sa...

Vi hörde förra året att det ryktades om att ISEF-åkarna nån gång i mitten av nittiotalet hade vunnit ett första pris, men det var ingen som riktigt visste säkert. Sen dess hade dock ingen vunnit något, lyckades vi få reda på.

Stora grattis!

Philippe sa...

Tackar! Hoppas Sveriges 'streak' håller i sig nu.

Unknown sa...

Gratulerar, kul! Lite sent nu kanske men jag kan meddela att 96 da jag var eskort vann Anna ett tredjepris i botanik. Dessutom fick hon nat sorts specialpris fran nan sorts Native American Society for sitt vaxtfargningsprojekt.

/Patrik